Har jag en depression med kognitiv funktionell nedsättning?

Publicerad 4 november, 2015 av Lykke Munk

Detta inlägg riktar sig till dig som undrar om du eller någon nära är deprimerad.

En depression skapar en mäng frågetecken kring psykiska hälsa och intellektuella funktioner. Ibland tar det lång tid innan man förstår att det kan föreligga en depressions sjukdom som kräver behandling. Kvinnor löper större risk än män. De flesta depression kan behandlas inom primärvården där läkare är ansvariga för diagnostik och val av behandling. Behandling kan vara medicinsk med läkemedel och psykoterapeutisk. Det är en fördel om det går att kombinera dessa. Fråga din läkare om möjlighet till psykoterapi. I filmen finner du vilka symtom som finns vid depression.

En depression drabbar flera funktioner hos patienten och kan delas upp i fyra symtomområden. Känslomässiga (Affektiva), kroppsliga (Somatiska) dygnsrytmrelaterade (Cirkadiska) och tankemässiga (Kognitiva).

Vanliga känslomässiga symtom är nedstämdhet och förlust av glädje och lust. Allvarliga känslomässiga symtom är svartsyn, dödstankar och självmordstankar eller självmordsplaner. De två sista symtomen är mycket allvarliga och behöver bedömas, behandlas och följas upp av en psykiater.

Det kan vara av livräddande betydelse för den deprimerade människan att skriva en ”Överenskommelse i suicidpreventivt syfte” med sin läkare/behandlare om åtgärder vid svåra självmordstankar och planer. Svåra självmordstankar och självmordsplaner är alltid tecken på en depressiv sjukdom och måste behandlas.

Somatiska symtom är kopplade till rörelsemönster och kropp. För patienten är kroppsliga symtom kännbara och för nära och kära synliga. Vanliga symtom är nedsatt rörelseförmåga, utslätad ansiktsmimik, tyngdkänsla, viktuppgång eller viktnedgång, rastlöshet och trötthet.

Dygnsrytmrelaterade symtom är kopplade sömnstörningar, nedsatt libido (sexlust), aptitförändringar eller energi brist.

Intellektuella och tankemässiga symtom har att göra med att depressionen påverkar hjärnans strukturer. Hjärnans olika delar påverkas negativt och hjärnan krymper framför allt delar av pannloben men även till exempel Hippocampus. Hippocampus spelar en stor roll för korttidsminnet samt bildandet av nya minnen vilket leder koncentrationssvårigheter, nedsatt arbetsminne, svårigheter att lösa problem och att göra flera uppgifter samtidigt. Nedsatt tankemässiga symtom påverka arbete och studier negativt.

Skattningsskalan MADRS-M skattar både depression samt har en tilläggs fråga om ditt minne. Din läkare kan tolka din depressionen och ditt minne samt följa din behandling med stöd att skattning med MADRS-M. De tankemässiga symtomen (tex. nedsatt minne) kvarstår oftast längst men är lika viktiga att behandla för att man skall komma i ur sin depression och fungera i arbete/studier och med familj och vänner.

Det finns flera olika depression och även flera olika orsaker till depression. Den bakomliggande orsaken till depression kan vara en jobbig uppväxt, upprepade svåra livshändelser, ärftlig sårbarhet och livskriser. Vissa kroppsliga sjukdomar kan misstolkas som en depression, den vanligaste är underfunktion av sköldkörteln, hypothyreos eller vitamin brist (B12 och D-vitamin).

Det positiva är att möjlighet till framgångsrik behandling av en depression är god.

Det finns flera olika behandlings metoder och den vanligaste är medicin i kombination med samtalsterapi.

Om du tror dig ha en depression vill jag vill uppmuntra dig att fundera över hur du kan visa dig själv medkänsla och självomsorg samt söka hjälp inom vården.
I webbplatsen Viss.nu och Vårdguiden 1177 kan du läsa mera om hur du kan få hjälp mot psykisk ohälsa.

Lycka till // Lykke