Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

År 2026

Datum och ansvarig för innehållet: Lykke Munk 2026-02-01

1. Verksamhetsbeskrivning

Winninghälsa AB är en privat psykiatrisk öppenvårdsmottagning som startar sin verksamhet 1 februari 2026. Patientsäkerhetsarbetet har under året haft fokus på att etablera säkra strukturer, tydliga rutiner och ett systematiskt riskförebyggande arbete i enlighet med patientsäkerhetslagen.

Verksamheten kommer att bedriva privat psykiatrisk öppenvård för vuxna i form av både fysiska besök och digital vård (hybridmottagning). Verksamheten omfattar psykiatriska bedömningar, diagnostik, läkemedelsbehandling samt psykoterapeutiska insatser. Vården bedrivs av Lykke Munk legitimerad läkare med specialistkompetens i psykiatri, psykoterapeut med inriktning psykodynamisk terapi (PDT) samt ackrediterad dialektisk beteendeterapeut (DBT). Verksamheten bedrivs utan vårdplatser. Verksamheten har en hemsida med betydelsefull patient information och bokning till mottagningen

Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659, 3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 §

Målet med min privata psykiatermottagning Winninghälsa AB är att bedriva god och säker vård.

Patientsäkerheten har högsta prioritet. Patienternas delaktighet och förtroende-fulla samarbete är nödvändiga förutsättningar för god vård och säker vård.

För att uppnå detta har jag implementerat följande rutiner:

Noggrann information om verksamheten

Patienterna informeras noggrant vid det första bedömningssamtalet om hur verksamheten fungerar och vilken vårdnivå/kontaktytor (mottagningsbesök, digitala videobesök, telefonsamtal, hembesök) som erbjuds.

Därefter får de ta ställning till om min vårdnivå räcker för behandling av deras problematik.

Informationen innehåller vidare en genomgång av kontaktvägar, öppettider, journalhantering och vikten av att patienterna själva kan förmedla nödvändig information till mig och rapportera vidare till andra vårdgivare.

Ömsesidigt behandlingsavtal

Som krav för att jag ska kunna erbjuda säker vård anges att patienten kommer till avtalade besökstider, rapporterar väsentliga symtom och följer överenskommen behandlingsplan, samt själv tar ansvar för en säker läkemedelshantering och avstår från droganvändning och alkoholöverkonsumtion.

Allians och delat ansvar

För att uppnå detta lägger jag stor vikt vid att etablera en förtroendefull allians. Det är en styrka även ur patientsäkerhetssynpunkt att kunna erbjuda god kontinuitet och flexibilitet i behandlingsplanerna utifrån patienternas behov.

Min dubbla kompetens, som specialistläkare i psykiatri och leg psykoterapeut med PDT inriktning samt ackrediterad DBT terapeut, gör att jag kan tolka och omsätta de kliniska riktlinjerna för de vanligaste allmänpsykiatriska diagnoserna i individuellt anpassade behandlingsplaner.

Patienturval utifrån säkerhetsaspekter

Jag avstår från att behandla patienter med behov av substitutionsbehandling och önskemål om höga doser bensodiazepiner.

Jag kan endast i välmotiverade undantag patienter med beroendeproblem och då i samarbete med socialtjänsten. Patienter med behov av teampsykiatri, mycket samarbete med kommunen pga låg funktionsnivå, högspecialiserad vård, har ett svårt instabilt somatiskt tillstånd eller riskerar behov av tvångsvård, svår anorexi (låg vikt) hänvisas till den offentliga psykiatrin.

Noggrann anamnes och diagnostik

För att kunna erbjuda en god och säker vård läggs stor vikt vid noggrann anamnes och diagnostik. Möjligheten till utökade besökstider används i behandlingsstarten och anhörigmedverkan erbjuds.

Information om behandlingsalternativ och delaktighet i valen

Jag lägger stor vikt vid pedagogisk information om behandlingsalternativen anpassad efter patientens förutsättningar. Patienten delges min bedömning och rekommendation och därefter sker en diskussion om hur behandlingen kan anpassas efter patientens önskemål. Med detta arbetssätt uppnås en god följsamhet till behandlingen, vilket är avgörande för säkerhet och resultat.

Behovet av hälsobefrämjande livsstil uppmärksammas

Uppföljning av sömnvanor, kost, motion, alkohol och tobak görs återkommande under behandlingen för att förbättra det allmänna måendet och öka säkerheten i behandlingen samt minska risken för övermedicinering.

Uppföljning och utvärdering av behandlingen

Uppföljning planeras alltid i samråd med patienten, vilket skapar trygghet och säkerhet även genom att patienten kan förses med recept och i förekommande fall med sjukintyg fram till nästa planerade återbesök.

Bedömningar och utvärderingar ingår i alla mina patientbesök. Skattningsskalor anpassade efter huvuddiagnoserna används när det är tillämpligt.

Egenkontroll sker löpande samt sammanfattas minst årligen inom ramen för patientsäkerhetsberättelsen.

Fortbildning och kollegialt samarbete

Jag är angelägen om att upprätthålla både min medicinska och psykoterapeutiska kompetens, vilket är nödvändigt för att kunna bedriva en god och säker vård. Jag deltar i digitala bildningsverksamheter via Läkarförbundet samt Digital nätverk vi Linkedin och har möjlighet satt konsultera kolleger.

2. Ledningssystem för patientsäkerhet (SOSFS 2011:9)

Ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Verksamheten bedrivs enligt ett ledningssystem för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9. Vårdgivaren ansvarar för planering, ledning, uppföljning och förbättring av verksamheten. Rutiner finns för journalföring I journalsystemet Webdoc (ISO-certifierad ISO 27001) sekretess, informationssäkerhet, avvikelsehantering samt klagomålshantering med Patientnämden. Verksamheten använder sig av Tandem för stödet med att transkribera samtalen till journal anteckningar.

3. Riskanalys

Identifierade riskområden i verksamheten omfattar suicidrisk och självskadebeteende, läkemedelsrelaterade risker, missbruk, risk för bristande kontinuitet samt risker kopplade till digitala vårdmöten. Riskerna hanteras genom strukturerade bedömningar, tydlig dokumentation, regelbunden uppföljning och vid behov samverkan med annan vård.

Rutiner för att identifiera risker i verksamheten

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §

Tillsammans med patienter och närstående identifieras risker i verksamheten.

Fördjupad anamnes inkl anhörigsamtal (patientens medgivande) vid suicidrisk och vid bedömning av psykotiska symtom. Verksamheten har tyvärr inte möjlighet att behandla patienter med Bipolär sjukdom1 (Manodepressiva tillstånd; Aktiv suicidala patienter, svåra självskadande patienter, patienter med svåra missbruk droger/alkohol – dessa patienter informeras och hänvisas till den Högspecialiserade vården i Regionens verksamheter.

Uppmärksammas behov av medicindelning sker detta I samråd med patienten antingen av närstående eller via kommunal ssk.

Vid varje nybesök görs en bedömning av patientens aktuella psykisk status.

Självskadebeteende och eventuella suicidförsök penetreras och en analys görs-som vad som kan ha varit utlösande faktorer.

I de fall en patient utan historia av självskadebeteende/suicidförsök skulle uttrycka destruktiva tankar gör en säkerhetsplan/krisplan om patienten önskar inkluderas anhörig i riskhanteringsplan.

Bedömning av den psykisk status görs vid varje besök.

4. Avvikelser och vårdskador

Följs kontinuerligt med mål att under året inga allvarliga vårdskador inträffar. Om händelser har bedömts som anmälningspliktiga sker detta enligt Lex Maria.

Rutiner för händelseanalyser

SFS 2010:659, 3 kap. 3§

Händelser som medför eller hade kunnat medföra en vårdskada utredds med händelseanalys av mig själv tillsammans med patienten och närstående i gemensamma möte. Jag är ensam ansvarig

5. Klagomål och synpunkter

Patienter informeras om möjligheten att lämna synpunkter direkt till vårdgivaren samt om Patientnämndens funktion. Synpunkter hanteras skyndsamt och används i förbättringsarbetet.

6. Samverkan

Vid behov sker samverkan med annan hälso- och sjukvård, exempelvis primärvård, annan specialistpsykiatri eller psykiatrisk heldygnsvård. – hänvisning till akutvård eller 1177 via hemsidan.

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §

Remisser besvaras skyndsamt med beskedet att patienten själv är välkommen att kontakta mig per mail för att avtala tid eller boka – förutsatt att jag har möjlighet att erbjuda tid. Om det inte är möjligt, så lämnas information om detta och att jag inte kan administrera väntelista på säkert sätt.

När bedömningen har gjorts så skickas efter patientens medgivande antingen en kopia på journalanteckningen eller en sammanfattning av bedömningen som remisssvar.

Samverkan avseende läkemedelsanvändning genom återkommande dialog kring förskrivning, gemensamma granskningar av läkemedelslistor.

Information till andra vårdgivare och till patienten om att jag inte kan sköta Apodos ordinationer på säkert sätt eftersom jag inte är ansluten till PASCAL.

Vid överföring av patienten till annan vårdenhet skickas med patientens medgivande remiss/journalkopior med en beskrivning av vårdförloppet och behandlingsinnehåll samt läkemedelslista och receptförskrivning på mottagningen.

Här framgår då också även risker för vårdskada eller om vårdskada uppstått under behandlingen.

Jag är lyhörd för remittenters och andra samverkanspartners åsikter om verksamheten.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter

SFS 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §

Jag som verksamhetschef ansvarar.

Klagomål eller synpunkter från patienter, närstående, personal, myndigheter, föreningar och andra intresseorganisationer kan lämnas via email, telefon meddelande eller i personligt möte.

Sammanställning och analys

SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §

Eftersom verksamheten är liten och jag är den ende vårdgivaren, så har det ännu inte funnits skäl till sammanställning av några rapporter.

Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Vården bedrivs i samverkan med patienterna och i de fall som patienterna önskar även i samverkan med närstående. Säkerhetsaspekter uppmärksammas vid varje vårdkontakt.

Patienten informeras och uppmuntras att anhöriga deltar i samarbete/vårdplanering.

Verksamheter är lyhörd för patienters och närståendes åsikter om behandlingen.

Resultat

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

Patientflöden kommer att registreras i journalen Wendoc och eventuelle värdeskador eller incidenter till IVO eller HSAN.

7. Digital vård och informationssäkerhet

Digitala vårdbesök genomförs via säkra tekniska lösningar. Journalföring sker i journalsystemet Webdoc och med digital stöd Tandem för journalföringen – i enlighet med gällande lagstiftning. Rutiner finns för informationssäkerhet och hantering av personuppgifter enligt patientdatalagen och Winninghälsas hemsida innehåller tydlig information om bokning, kontaktvägar, patientnämnden samt hänvisning vid akuta tillstånd till psykiatrisk akutmottagning, 1177 eller 112.

Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§

Tillsammans med andra vårdgivare/kollegor identifieras risker i verksamheten.

Jag skriver utförliga remisser/ svar på remisser.

I händelse av att med att någon av mina patienter kommer vara inlagd eller uppvisat nya allvarliga psykiatriska symtom (Hypomani-mani, psykos eller svåra abstinenssymtom) planerar jag att förespråka överflytt av uppföljningen till verksamhet med större vårdkapacitet.

Information om att jag inte kan administrera väntelista för nya patienter. De tas emot i mån av att tid kan erbjudas inom 3-4 veckor. Pågående patientkontakter erbjuds uppföljning inom 2-3 veckor och akut tider inom 48 tim. Om jag inte kan ta emot nya patienter hänvisar jag till andra vårdgivare.

Jag har medicinskt godkänt välrenommerat datasystem Iso 27001-certifierat Webdoc, GDPR samt och beaktar säkerhetsaspekter. Daglig backup tas på journalen. Sekretesspapper strimlas.

8. Sammanfattning

Verksamhetens mål är att patientsäkerhetsarbetet ska fungerat väl under året. Vården ska präglas av strukturerade rutiner, hög professionell kompetens, empatiskt bemötande och fokus på säker vård vid både fysiska och digitala kontakter.

Under året har inga allvarliga vårdskador identifierats. Fokus har legat på att etablera säkra rutiner, tydliga processer och ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Inga Lex Maria-anmälningar har varit aktuella.

Ort och datum:

Malmö 20260201

Namn: Lykke Munk

Titel: Leg. läkare, specialist i psykiatri

Psykoterapeut PDT, ackrediterad DBT-terapeut

Vårdgivare: Winninghälsa AB

Mallen är framtagen av Sveriges kommuner och Landsting

© Winninghälsa. All Rights Reserved.